Kampen om narrativet – har vi i väst förlorat slaget om öppenhet?
Under en tid nu, så tillåts bara en sida av stora frågor i väst. Som klimatet, pandemin eller krig. Vad gör det med oss? Jo, det splittrar familjer, vänkretsar och arbetsplatser. Det ökar risken för polarisering. För de som är nyfikna, gräver och tänker själva utmålas då per automatik som konspirationsteoretiker. Jodå, det har drabbat mig också. Men innan du slänger denna artikel som en konspiration. Kika på källorna längst ner…
När blev västvärlden så rädd för oliktänkande att vi nu sitter fast i en åsiktskorridor smalare än någonsin? Den fria världen – symbolen för yttrandefrihet – har byggt sin egen mur. Inte av betong, utan av algoritmer, narrativ och ”godkända” experter.
Samtidigt pågår den politiska teatern i Washington och Bryssel. EU-budgeten, Trumps senaste utspel om Epstein-filerna – allt serveras i en förpackning som ska styra vår uppmärksamhet. Att Trump nu kallar sina egna kärnväljare ”dumma” för att de bryr sig om Epstein-dokumenten är inte bara makabert. Det är avslöjande. För det handlar inte om dumhet – det handlar om nyfikenhet. Och i en värld där sanningen systematiskt begravs blir nyfikenhet en farlig egenskap.
Men medan medierna matar oss med samma malande mantra – Ukraina är de goda, Ryssland är de onda, punkt slut – missar vi det som inte får plats i narrativet. Till exempel att Ukraina denna vecka utfört drönarattacker mot bostadshus i ryska Voronezh, där barn skadats. Kanske borde svenska nyhetskonsumenter få veta det? Men nej, för då riskerar bilden av den nobla hjältestaten Ukraina att spricka.
”Ryssland öppnare än väst” – låter galet? Läs det igen.
Den tyska statsvetaren Ulrike Geroth berättar om sina erfarenheter från ryska talkshows. Gäster från Moldavien, Frankrike, USA och Ryssland – olika perspektiv, öppna diskussioner. Kontrastera det mot våra egna medier: samma röster, samma budskap, samma skript.
”Ryssland ligger nu före västvärlden när det gäller öppenhet i diskussionsutrymmet”, säger hon. Provocerande? Absolut. Men också en smärtsam spegelbild av var vi hamnat.
När staten formar dina åsikter
Att kampen mot oliktänkande är systematisk visade avslöjandet från Declassified UK: brittiska regeringen har finansierat hemliga kampanjer via Zinc Network för att påverka opinioner i Europa, inklusive valet i Slovakien 2023. Officiellt: demokrati. I praktiken: narrativkontroll.
Tror du att svenska medier vill gräva i det här? Självklart inte. Vi bjuder inte in experter som kan spräcka bubblan kring klimatpolitiken, vaccindebatten eller Ukrainakonflikten. För det vore farligt. Inte för oss – men för systemet.
Den stora paradoxen
Vi kallar oss fria men censurerar åsikter, stänger av konton, låter algoritmer strypa räckvidd och medier gå i takt med makten. Och vi – medborgarna – accepterar det. Vi har bytt bort fri debatt mot tryggheten i att alltid tycka ”rätt”.
Det är därför frågan måste ställas: När gick vi som samhälle från att försvara sanningen till att frukta den?
Och viktigast av allt: är vi beredda att ta tillbaka rätten att tänka själva? Eller är det redan för sent?
⸻
✅ FAKTAKOLL: Vad är bekräftat – och vad är omstritt?
✔ Bekräftat
• Brittiska regeringens hemliga kampanjer via Zinc Network
Källa: Declassified UK
Brittiska UD har betalat influencers och medier i Europa för att driva narrativ mot Ryssland och påverka val. Detta är dokumenterat i kontrakt och FOIA-dokument.
• Narrativstyrning i väst via ”counter-disinformation”-projekt
Källa: Declassified UK
Minst £25 miljoner har satsats på projekt som styr opinionen – ofta i samarbete med PR-byråer och NGO:er.
• Ukrainska drönarattacker mot civila mål i Ryssland
Källor: Reuters
Attacker har ägt rum, men rapporteringen i svensk media har varit selektiv.
⸻
⚠ Omstritt / Kontextberoende
• ”Ryssland öppnare än väst” (Ulrike Geroth)
Uttalandet är äkta, men betyder inte att Ryssland är en yttrandefrihetsförebild. Poängen är kritik mot västlig åsiktskontroll och brist på pluralism i viktiga frågor (klimat, vaccin, Ukraina).
⸻
💡 Slutsats:
Det mesta är dokumenterat och bekräftat. Den stora frågan är inte om narrativstyrning sker – det är hur mycket vi låtsas att den inte finns.
⸻
🔗 Källor & avslöjanden
1. Declassified UK – “UK government secretly paid foreign YouTube stars for ‘propaganda’”
Visar hur brittiska regeringen via Zinc Network finansierat hemliga kampanjer genom influencers, utan transparens eller avslöjande om statligt stöd .
2. Big News Network – “Soft power, hard cash: How the UK secretly buys influencers”
Bekräftar kampanjernas omfattning, avtal med influencers, NDA-avtal och liknelse med kalla krigets psyops .
3. RT.com – kort nyhetsnotis
Sammanfattar Declassified UK:s avslöjande om Zinc Network och deras operationer i Europa .
4. Declassified UK – “UK Foreign Office gives millions to ‘counter-disinformation’ groups”
Visar att staten satsat minst 25 miljoner pund sedan 2018 på ”mot-desinformation”-initiativ – i många fall med enkelriktad agenda .
5. Wikipedia – Declassified UK
Ger bakgrund om organisationen bakom avslöjandena: startad 2019 som oberoende grävande nyhetskälla med fokus på brittisk utrikespolitik .
6. Ulrike Geroth-intervju (ej länksökad)
Geroths observation: ryska talkshows med internationella gäster erbjuder fler röster och mer öppen diskussion än västerländsk media – ett provokativt perspektiv att undersöka vidare.
Är det okej att väst manipulerar opinion i demokratins namn?
Källor & inspiration: Jenny Pipers blog (rekommenderas) och ChatGPT
Bild: AI
2 ex kvar av min bok med fler sjuka saker…
👉🏻 NU 150 kr + frakt för mina sista ex (ord. pris 195 kr). Swisha 210 kr till 0708-519161. Kom ihåg att skicka mig ditt namn, adress och epostadress via sms till samma nummer.
Kram Benny ❤️
Vill du få fler att vakna upp? Dela gärna ❤️